Jag sitter i ett hörn på Espresso House i centrala Lund med datorn uppkopplad och en stor nybryggd latte framför mig. Alla de här nya caféerna är underbara oaser i stadslivets buller och stress. Runt om kring mig sitter kostymstrikta affärsmän, sms-ande studenter och mammor med små barn och äter scones-frukost med juice och kaffe. Ett helt nytt sätt att umgås. Korta besök dygnet runt. Lite snack. Umgänge.
Bredvid mig sitter två föräldralediga mammor med sina barn i barnstolar. Den ena mamman sprider hela tiden ut russin över barnens bord. Till sin väninna menar hon att "barnen måste öva sin finmotorik". Måste vara hennes första barn.
Av deras samtal, som jag inte kan låta bli att lyssna på, förstår jag att de känner varandra väl. Diskussionen pendlar mellan det obefintliga samliv som de har pga att mannen bara jobbar och jobbar och det senaste lönesamtalet där chefen inte alls fattade hur fantastiskt duktiga och oumbärliga de faktiskt varit och att enligt facket borde de ha minst 1500 till i månaden. Under en knapp halvtimme har de betat av hela registret - familj, sexlivet, inrikesläget, jobbet som man är ledig från, utrikesnyheter, finanskris och det ständigt stigande blöjpriset som nu blivit förskräckligt. Föräldralediga förstagångsmammor med akademisk utbildning borde ha ett eget utskott i riksdagen. Denna samhällsgrupp VET uppenbarligen svaret på allt! Här har du en rekryteringsbas till ditt nästa parti Gudrun - Hormondemokraterna!!
Jag ler lite och undrar om de träffas här varje dag och talar om samma saker. Ha, ha - vilken tanke. Osökt går tankarna till de två gamla gubbarna som sitter på sin egen läktare i Mupparna.
Tänk vilka upplevelser man får under en onsdag förmiddag mitt i Lund!
"För den som alltid talar om sina svårigheter är ingenting lätt." - Afrikanskt ordspråk
/Håkan
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar