Barn gör som man gör och som man säger

"Akta dig din jävla snigel!", sa min dotter plötsligt häromdagen när vi var på väg till skolan.
Framför oss låg en bil och drygade sig fram 10 km under gällande hastighet samtidigt som vi var väldigt sena (som vanligt).
"Vad är det du säger???", röt jag till henne. Hakan drogs ihop och hon började snyfta.
"Jamen det brukar du ju säga, pappa.......när nån kör jättelångsamt." Gör JAG???

Vad svarar man på den snytingen?? Samvetet föll ihop som ett korthus och jag ville bara ta henne i famnen och trösta på grund av mitt tanklösa utbrott. Hon gjorde ju bara som jag gör eller rättare sagt - säger som jag säger. Otroligt! Hur många gånger har man inte tjatat om enkla saker som att ta upp kläder från golvet eller gå och slänga clementinskalen som ligger i soffan och möglar. Vem lyssnar då - INGEN! Ibland tror jag nästan att barnen har en inbyggd dövhet mot föräldrarnas röster. Förutom när något fult/spännande skall sägas eller orden GODIS, GLASS och LÄSK uttalas.

Har ni aldrig varit med när man sitter i bilen och barnen för ett öronbedövande väsen, bråkar och skriker. Man försöker göra sin röst hörd för att lugna dem men inget händer. 35 mil senare i samma oväsen sänker man rösten för att säga något till Lotta som barnen INTE skall höra.
Knäpptyst!! På en sekund står sex öron upp som nyutslagna salladsblad. Barnens ögon stirrar stint mot oss. Ingen rör sig och INGET kan nu passera från min mun till Lottas öron UTAN att det har registrerats i barnens minne till 100%. Hur har det blivit såhär?? Och - var skall det sluta?

Jag vet att jag inte är ren som Jesusbarnet och jag kan bli lite rädd att alla mina dåliga sidor appliceras på barnens snövita moral. Svordomar, alkoholförtäring och övriga beteenden som man lagt sig till med kommer alltså ograverat att präntas in i barnen under deras uppväxt...... Huh!

Fick höra en historia från en kollega i veckan att sonens förskolefröken frågat honom vid hämtningen varifrån sonen lärt sig ordet "brunöga".... den du!!! :-D

Nej, framöver gäller det att vakta tungan och skärpa upp beteendet så att man med stolthet kan lämna ifrån sig barnen ut i det Svenska moralsamhället!

Jag kör ut från skolans parkering och en förvirrad kvinna svänger ut mitt framför mig utan att se sig för!
"Jäv.......!". Yoga andning! Det var skolans rektor.... Inga onda ord fälldes och oskuldsfulla leenden utbyttes. Jag är en ny människa!

"Det är lätt att tala men svårt att handla." - Pra Thepkavi

//Håkan

Traditioner tynar

Julen lackar. Stressen ökar. Julens placering i slutet av året innebär ett upplopp av årets alla aktiviteter. På jobbet skall de sista kronorna i budgeten dras in. Alla barnens aktiviteter har avslutning och uppvisning av allt de tränat in under året. Butikerna skall enligt di.se slå alla försäljningsrekord i år igen. Vart tog alla jultraditioner vägen? Eller har vi fått nya traditioner: REA, stress och TV....

När jag upplevde mina första levnadsår hade vi helt andra traditioner som jag tyvärr inte själv tagit vara på senare i livet. Min mamma är född 1940 på en gård utanför Degeberga i Skåne. Tillsammans med hennes fem syskon hade de jular och traditioner som under flera generationer sakta växt fram. Allt detta har förändrats de senaste 20 åren i takt med att 'syskonen' åldrats till övre pensionsgränsen.

Jag ställde lite kontrollfrågor om julen till barnen häromdagen. Var kommer osten ifrån? Hur gör man korv? Vad är en kalvsylta? Hur gör man en klenett och en struva?
Vad tror ni svaren blev? Ja, inga svar som hade gjort varken Ernst Kirchsteiger eller Carl-Jan Granqvist julaftons-glada.

Jag och kusin Peter gick ut i bakstugan som luktade mjöl och surdeg. Värmen slog emot ansiktet när vi borstade av snön från stövlarna och sorlet bland de klutförsedda kvinnorna/mammorna träffade öronen. Den murade ugnen, som kunde grädda upp till 40-50 bröd i taget hade 'eldats upp' sedan 3 dagar tillbaka för att ge jämn värme, lyste vit och nykalkad.
Sex kvinnor, för detta var kvinnornas örnnäste, stod vid ett baktråg av trä och knådade tillsammans en deg som skulle bli 50 nya surdegsbröd. På bänken bredvid ugnen låg 50 bröd upportionerade och jag var snabbt framme och ristade in 'H' i två av dem. Detta skulle bli mina bröd till jul.

Bröden fick en stenhård skorpa i ugnen och kunde, trots avsaknaden av E-tillsatser och konserveringsmedel, förvaras långt efter jul om de fick ligga torrt och svalt. Jag minns till och med smaken när vi skar upp de första nybakade bröden inne i bakstugan. Nykärnat smör och ljummen, enrisrökt korv stod för kompletteringen av helhetsupplevelsen.

Korvsmeten rördes ihop av mormor. Hennes tre generationer gamla recept funkade fortfarande och rökningen gjordes i rökugnen bakom bakugnen med gemensam skorsten. Här höll också männen/papporna till. Kalvsyltor, korv och julskinkor fick sin slutfinish i kombination med ett antal kryddade snapsar och hemgjord julglögg. Här var stämningen hög!!

Kan ni tänka er att mormor samlade ihop sina barn med respektive familjer i tre dagar för att 'ställa till jul'. Hemma på gården gjordes allt förhand. Hela grisen togs tillvara. Ja, jag gillar faktiskt grisfötter i gelé. Vi barn sprang mest omkring, men hjälpte ändå till med att ysta ost, blötade lutfisk och stoppade korv. Mormor var noga med att vi skulle lära från barnsben.

Dofter, smaker, gemenskap och stämning!!

Mormor dog 1990. Med henne försvann den sammanlänkande kraften. Ostystning blev istället ett evigt köande i delikatessen. Brödbaket i bakstugan blev till en snabbversion av pepparkaks-kväll med barnen två dagar innan jul med inköpt färdig-deg i plastpåse med hållbarhet i 12 månader..... Klenetter finns inte längre och kalvsylta har mina barn aldrig smakat. Nu känner jag mig som en dålig människa. Vart tog smakerna och dofterna vägen. Inte ens granarna doftar någon längre. Såg ifjor att man kunde köpa grandoft i sprejflaska..... Men för i helv....

Jag skall föreslå för familjen att vi skall återuppta någon av dessa TRADITIONER och slopa lite av den kommersiella våldtäkt som gjorts på julen (och på andra storhelger oxå för den delen). Jag tror att detta kommer att emottagas med glädje. Skall ringa min kollega som numera har ett slott och försöka lägga in korvstoppning och ostystning på julschemat!!

"Även det svagaste bläck är starkare än minnet." - Kinesiskt ordspråk

//Håkan

Bonuspoäng - veckans dumstrut!

Plånboken svämmar över. Stadiumkort, ICA-kort, SAS-kort. Listan kan göras oändlig. Till och med Claes Ohlsson har sina egna kort. Förutom att korten tar stor plats (så att man måste lämna några kort hemma) så hamnar man alltid i situationen att då man behöver sitt lojalitetskort, så ligger det hemma.....

Känner ni igen syndromet? Företag som säljer konsumentprodukter/tjänster MÅSTE tydligen ha sina egna betalkort och lojalitetsprogram. PR-konsulterna och Strålfors tjänar multum på att införa dessa meningslösa poängsystem som i grund och botten lurar konsumenten. Om det finns någon som lyckats utnyttja en bonuspoäng i något befintligt system så hör av er till mig så blir det nog månadens nyhet.
Man blir ju dessutom extra upphetsad när man får dessa "personliga" förtryckta månadsbrev där man kan läsa:
"Hej, Håkan! Vi är glada att du också denna månaden har handlat....... och för detta har du belönats med 100 nya poäng som du kan.....Grattis!!". Kräkvarning!! Att ingen reagerar och byter ut den här skiten!! Det skulle i alla fall spara miljön.

Efter att ha handlat (lojal stamkund) på kortet får man poäng som man sedan kan köpa fler av bolagets produkter för. Tror man... Jag har i 3 års tid försökt hitta något som jag kan nyttja mina Amex-poäng till (har massor). Njet! Helt hopplöst.
I förra veckan hade jag behov av en hyrbil för 4 vuxna med bagage. Bingo. Ringde till Amex (American Express) och konstaterade glatt att det gick utmärkt att hyra bil hos Hertz eller Avis för mina intjänade poäng. Jag fick t o m ett speciellt telefonnummer till respektive hyrbilsbolag som kändes lite VIP-inspirerat för Amex-kunder. Nu kände man sig lite speciell minsann.

Jag talade med Rebecca på Hertz biluthyrning. Trevlig och serviceinriktad förklarade hon att det gick bra att hyra bil med Amex-poäng som betalning. Jag tog tillfället i akt och drog till med en stor snygg SUV (som jag slagit upp på Hertz hemsida) eftersom vi var 4 vuxna MED bagage. Nu var det roliga slut!
"- Jag är ledsen, men Ni kan bara hyra bil ur kategorierna A, B eller C för Era poäng!" sade hon med en sjunkande entusiasm i tonen.
"- A, B eller C??" svarade jag frågande. "- Vad betyder det??"
"- Hmm, ja. Klass A är en Ford KA, klass B är Ford Fiesta och klass C är VW Golf." fick jag till svar.

Ford KA är måttligt större än en brevlåda, Ford Fiesta är en bil för ensamstående kvinnor över 60 och VW Golf är det inget fel på förutom storleken (vilket ju inte skall ha betydelse....) i detta fallet.
"- Men vi behöver en bil i storleken av Volvo V70." klämde jag fram.
"- Ja, det har vi men då kan du inte använda dina Amex-poäng!"........nämen visst. Självklart! Det fanns givetvis en begränsning - dumstrut!! Men vi kan ju hyra 4 st Ford KA istället!!!!!!

Jag var lite för entusiastisk när jag ringde Hertz. Borde förstått att de förbannade poängen inte skulle vara värda något i realiteten. I själva verket har jag ju givetvis redan betalat för alla dessa intjänade poäng och vinnaren är - ja gissa..... inte Håkan i alla fall. Man är grundlurad igen av dessa glättiga broschyrer som visar vältrimmade människor som ligger i solen på en palmbeströdd strand med kritvit sand och "utnyttjar" sina poäng. Bullshit!!

Jag skall bojkotta alla lojalitetskort fr o m med nu! Ge mig 5% rabatt istället!!

"Kunskap utan vishet kan förvränga och lura." - P.M.H. Atwater

//Håkan

Vintern skapar dåligt humör

Blygråa och tunga moln täcker himlen på låg höjd. Temperaturen nöjer sig med att stanna på 4 grader. Kö till parkeringen på skolan. Faen vad folk har svårt att ställa sin bil på en markerad plats. Alla tänker i stereo att "Jag skall ju bara släppa av lille Kalle!!" och så stannar de mitt i vägen för alla andra. Eller ännu värre PARKERAR mitt i det smala fält som skall framstå som körfält. Jävla egoister!

Klockan är bara 7.58 men jag har vaknat 6.20 i kompakt mörker och med duggregn på sovrumsfönstret. Snoozade 3ggr och tyckte såååååå synd om mig själv. Vinterångest.
Till slut kommer jag upp ur sängen och kallar på barnen första gången - "mmmmmmm ja e vaken", hörs det från 2 håll. Den minsta tjejen är helt okontaktbar.
Tänder upp lite lampor i novembermörkret. Trött! Gör morgontoaletten i ett släckt badrum. Tittar ut på de stackars kaninerna som sitter i sin bur tätt, tätt för värmens skull. Stackars djur.

"- Upp med Er NU!". Andra gången. Ännu har hoten inte tagit form. På mornarna gäller bara hot. Mutor funkar bara på kvällarna. Varm dusch. Länge. Jag hör frun kallar på barnen två gånger under min duschmeditation. Kallat fyra gånger nu! Klockan visar 6.58. Fortfarande mörker!

7.18 lämnar den lilla medvetslösa loppan kudden. Hotet var att hon nu får vara kvar på ovanvåningen ensam när vi andra äter frukost. Mörkrädd. Frukost på en vardagsmorgon handlar om att optimera näringsintag per sekund. Trist. Vi tar igen det på lördag......croissanter! :-)

Till slut är alla tänder borstade, kläder påsatta och väskor packade. Pappa är svettig och irriterad. 7.53! Ut till bilen med de två yngsta. Slagsmål om vem som skall sitta fram.... Hjälp mig, någon!!! Båda barnen blir förvisade till baksätet, en gråter. Ångest! Orkar inte spänna fast bältet. Efter 2 minuter tvingas jag kapitulera av det jävla varningspipet. Snart lördag!

Blygråa och lågt hängande moln täcker himlen. Temperaturen nöjer sig med att stanna på 4 grader. Kö till parkeringen på skolan.......

Lukas mamma korsar vår väg när vi springer över den regnvåta pakeringen. 8.00!! Klockan ringer in.
"- Sen idag?", säger hon med skadeglädje.
"- Lite körigt idag." säger jag och tänker sedan, idag OCKSÅ!

De andra barnen har redan ställt upp för morgonpromenad. Starkt gjort i detta vädret. Jag lämnar barnen, kramas och fadäsen med framsätet är glömd. Puss och puss!
Rundar skolbyggnaden mot parkeringen. Drar upp kragen. Trist att vara människa idag, tänker jag. Varför bor vi här?

Hoppar in i bilen. Blöt i håret. Mobilen har ringt 3 gånger redan. Står på ljudlös.

Nu är man motiverad för ännu en dag i fabriken....!
Äh, snart är det sommar, tänker jag. Startar SUVen och gasar lite extra för att släppa ut mer koldioxid.

"Den som inte har förstånd på att åka vilse ser inte så mycket." - Jolo

//Håkan