Kalorierna raskar över isen!

På torsdag är det julafton. Den julstressade medmänniskan rusar fram och tillbaka i gångarna på Maxi eller Willys i jakten på de billigaste matvarorna i förhållande till energiinnehåll. Skinka, korv, sylta, ål, ost, julmust och choklad i alla former. Överkonsumtion! Vagnarna i butiken skulle behöva vara i Ullared-storlek under december för att kunna klara detta överflöd av mat och dryck som vi i stillasittande läge vräker i oss under en helg av överflöd. Vi har inte tagit hänsyn till nutidens levnadsvanor utan har anammat dåtidens avslutningsfest av de frukter som sommarens överskott gav i form av fläsk, mjöl och mumma. Vi tar tillvara nutidens nya trend att förhäva kaloriintaget utan att tänka på morgondagen. Samvetet får sig som vanligt en rejäl käftsmäll på nyårsdagen då baksmällan från 33.000 kalorier väcker hjärnan i god till tid till Ivanhoe. Kroppen som är inbäddad i fett har satt igång alla reservsystem för att på bästa sätt spola rent alla igensatta kärl och rensa mage och tarm från ovanligt mycket mat. Nu skall jag börja ett nytt liv - igen för fytiotredje gången...

Vad är det egentligen vi talar om? Jo, en liten kalori definierades ursprungligen som den nödvändiga energin för att höja temperaturen i ett gram vatten med en grad Celsius. Definitionen ger lite olika värden på en kalori beroende på vilken ursprungstemperatur vattnet har. Därför har man med nyare termodynamik omdefinierat en kalori som den mängd energi det krävs för att värma ett gram vatten från 14,5 till 15,5 grader Celsius under ett tryck av en atmosfär. En vuxen man som rör sig lagom mycket förbrukar ca: 2000-2500 kalorier/dygn. 500 gram kexchoklad ger en dagsförbrukning av energi men inte de näringsämnen som kroppen behöver för att må bra.

I en snabb kalkyl konsumerar en normal vuxen person ca: 14.000 kalorier mer än vanligt under jul- och nyårshelgen jämfört med jämförbar vecka. 14.000 kalorier motsvarar nästan 2 kg fett som lagrats i kroppen. 2kg fett kan förbrännas genom att man som jag väger 92 kg springer 10 km i lagom lugn takt (6 minuter/kilometer) på ca: 1 timme varje dag i 12 dagar..... vilket innebär att man bör springa 1-2 mil om dagen vid julbordsätning för att hålla vikten.

Känns det hopplöst? Inte alls. Vid ett normalt liv (om man inte firar jul året runt...) kan man klara sig mycket bra på långa promenader tre-fyra gånger i veckan. Jag själv har tappat 17 kg på ca:4 år till min nuvarande normalvikt (BMI=25). Om jag räknar om detta till mitt vardagsliv - 17 kg fett motsvarar 119.000 kalorier. Om jag dividerar med 4 år och 52 veckor får jag ner detta till 560 kalorier i veckan som hade förbrukats om jag sprungit 5 km/vecka i tempot 6 min/km...... Detta motsvarar 800 meter per dag! Hmmm! Mindre än 1 km per dag. EN kilometer!

Jag är kategoriskt emot alla konstiga bantningskurer där man å ena sidan skall avhålla sig från alla godsaker och det som gör livet värt att leva, å andra sidan vräka i sig ensidig fet kost dagligen för att lura hjärnan och de inre organen att felproducera. Nej! Ät det du tycker om och i de mängder du behagar utan att överkonsumera eller frossa (gäller EJ Ben & Jerry-glass på lördagar!!) och kompensera detta med en lång rask promenad/löprunda varje dag. Jag välkomnar en Jul-kilo-meter.

Imorgon är det långpass på cykeln (inomhus) som gäller. Minst 5 mil med Matrix på DVD framför. En Järnman vilar aldrig!!
Sen skall sillen läggas och skinkan grillas inför dopparedagen! Blir nog en halv pava rödvin imorgon kväll oxå! :-)

"Syftet med upptäcktsresor är inte att se nya land utan att se dessa land med nya ögon." - Marcel Proust

//Håkan

Vägen mot målet har inletts

Järnmannen eller IronMan som det heter på tävlingsspråk är den ultimata prövningen för en människa på tävlingsarenan. Idioti eller utmaning? Det beror på vem man frågar och när man frågar.

Jag har många års hård träning i bagaget från min tid som ishockeyspelare. I många fall var inte träningen strukturerad och anpassad för ändamålet utan bara ett sätt att spjälka kroppen för att orka öka grundkonditionen. Idag tränar eliten på ett helt annat sätt och uppföljningen av prestationen och kroppens funktioner är minutiös. Det är kanske därför som vanliga motionärer kan prestera mer idag genom att lära av experterna.

Efter drygt 10 år av försoffning tog jag tag i mitt liv när vågen visade 107 kg, midjan gick över 40 tum och hjärtat slog volter i villatrappans uppförsbacke. Cykeln blev mitt sätt att skapa ordning i kroppens obalans och successivt fick jag bättre kondition och nådde ett sundare liv. Målet var inte att göra ett kort träningsprojekt av denna satsning utan jag ville ha en total förändring av min livsstil. Kändes utmärkt att cykla 2-3 ggr per vecka under årets 8 varmaste månader och köra crosstrainer under resten. Fullt nöjd.

Vikten föll sakta från toppnoteringen på 107 kg ner till nuvarande 91 kg. Midjemåttet letade sig ner till 32 tum och garderoben fick successivt bytas ut. :-) Dyrt, men värt varenda krona.
Endorfinerna i kroppen skapar längtan till träning och olust till soffsittning med ohämmat ätande som bieffekt. Man längtar helt enkelt efter att vara mer aktiv när formen stiger. Det är en skön känsla att komma över ångesten som normalt sett kommer när man skall snöra på sig löparskorna under november månad. Nu längtar jag ut i löpspåret oavsett väder och vind.

Grabbarna på kontoret är ystra som kalvar på grönbete, och samtidigt mer aktiva än mig själv, körde på med Lidingölopp och marathon. Jag höll mig utanför dessa vansinnesprojekt med ursäkten att jag var för gammal, ända tills Vasaloppet kom på tal.... Nu skulle soffpotatisarna sättas på prov. Ett gemensamt projekt inleddes i syfte att stärka "lagmoralen" på kontoret och ge friskvårdskontot en smäll. Hela kitet handlades in; rullskidor, stavar, pjäxor, skidor, pulsmätare, GPS ......osv. Träningen inleddes i grupp men blev efterhand individuellt betingad och slutligen var vi 5 tappra som genomgick en idrottslig frälsning. Målgången efter flera timmar i spåret, när snön har vräkt ner och vallningen spruckit efter 7 mil, kändes som en enorm förlösning. Sanslös glädje.

Vasaloppet avklarades med bravur och följdes av Ringsjön Runt (MTB), Vansbrosimmet, Cykelvasan, AIM Challange Multisport och Lidingöloppet. Vilken prestation!! Trodde aldrig någonsin att jag skulle springa ett Lidingölopp (se sparat text). Efter ett lyckat tävlingsår har vi fortsatt att peppa upp varandra för att hitta nya och roliga utmaningar. Inför 2010 har vi redan planerat in Broloppet och Vättern runt.

Nu är man i klistret. Hur skall man kunna fortsätta att hitta nya utmaningar? Risken är att ribban höjs och höjs....tills?? Man blir ju inte yngre precis men jag tror ändå att man klarar mer än vad man själv tror. Det är bara en fråga om vilken plan man har och vilken uppladdning man kan prioritera. Efter en lunch för två månader sedan framkom att det fanns en hemlig dröm/utmaning under ytan hos flera av oss. IronMan. Detta ouppnåeliga. Detta magiska. Detta skrämmande. Detta ultimata testet. Utmaningen!!

Kan vi verkligen ge oss på en IronMan? Vi tog hjälp av en rutinerad "Järnman" som delade med sig av sina erfarenheter och idéer. Framförhållning, god planering och envishet skall ta oss dit.
Sagt och gjort! Iron Man 2012 med en mellanlandning i St Pölten (Österrike) för en Iron Man 70,3 (halv distans) den 30 maj 2010.

Tröjan med IronMan-tryck kom i postlådan igår. Svinpeppad!!

Jag ser redan framför mig när jag korsar mållinjen. Glädje! Tårar! Eufori! Lättnad! Ont....

Träningsplanen är fastlagd. Jag skall bli en Järnman!

Livet är inte de dagar som gått utan de dagar man minns." - Pavlenko

//Håkan